Som sagt

Det blir snö även denna vinter. På väg till jobbet såg jag en som inte jäst min varning och låg i diket.

Varning!!

Det kommer att komma snö i vinter igen!

Det låter kanske konstigt för er som är storstadsbor men det är faktiskt sant.

Nu är ni förvarnade så det borde inte komma som en chock för er.

Nu ska jag även berätta en annan sak för er som brukar sitta i diket:

Sommardäck är inte lämpliga att använda vid vinterföre (is , snö och slask) det är detta som är hemligheten bland oss som stannar kvar uppe på vägen.

Bara undrar...

Hur högt över marken måste du hoppa för att missa den på vägen ner?

sviniga koppor beter sig svinaktigt

Och då menar jag inte svinaktiga i den zoologiska bemärkelsen utan mer åt det humanvetenskapliga hållet.
Men visst vi kan börja från början eftersom det är enklare och mer logiskt för alla utom möjligen Tarantino.

Den däringa oväntade sovmorgonen blev ju med tiden väntad, vilket är fullt naturligt när man vet om den. Däremot blev det inte så mycket till sovmorgon vilket inte heller kan anses som oväntat.

Men jag skulle ju börja från början.... eller kanske inte riktigt början början.
Den början skulle starta med att jag såg ett starkt ljus eller som jag skulle ha uttryckt det på den tiden "UÄÄÄÄÄH!".
Den chockartade början har fått mig att glömma detaljerna och det är nog lika bra det.

Okej vi gör ett nytt försök:

En tisdag för inte allt för länge sedan i en ytterst närliggande galax anlände jag till dagiset för att hämta mina barn. Som omväxling sprang de inte iväg för att gömma sig (kanske förklarar det nån gång). En ur personalen kom med D.G Riddaren (här är det ett sånt där Jag Tänkte tillfälle som borde åtgärdas) och visade upp hans haka och berättade att de där små prickarna på hans haka kallas för svinkoppor så håll honom hemma ett par dagar tills de har torkat ur ordentligt. Eftersom jag antog att dagisfröknar kan sånt där så sa jag att han och systern skulle stanna hemma med mig ett par dagar.
Hemma lektes det som vanligt och allt sånt och när barnen somnat så tittade jag på tv, bloggade, läste hur man tar hand om svinkoppor och lade mig.

Jag blir väckt (notera att det fortfarande är tisdag) av Sessan (ja ja... tjata inte jag ska åtgärda...). Det var väl toalettbesök eller en tappad katt.

Onsdag:
Detta är dagen den oväntade sovmorgonen skulle infalla, men som ni vid det här laget vet så händer det inte.

Strax efter midnatt blir jag åter väckt av Sessan som vill sova hos mig. Vid det här laget är jag ganska trött och orkar inte ordna så mycket med det så hon lägger sig i min säng och tar mer eller mindre över den.

Nån gång runt halv sju blir jag väckt av att Riddaren som också vill sova i min säng.
Jag fryser så jag skakar och tänderna skallrar och inser snabbt att jag har feberfrossa.
Jag upptäcker också att Riddaren är för blöt för att få sova i min säng och tar med honom till badrummet för att göra en snabb sanering och få på honom något torrt, där och då så bestämmer han sig för att han inte längre vill sova utan att det är tvn som hägrar. Det duger för mig eftersom jag kanske kan få sova lite till.
När jag kommer tillbaka till sovrummet så vaknar Sessan och behöver besöka toaletten. Bara att masa sig dit igen, väl där så passar jag på att ta tempen på mig. Bara 0,5° Celsius i feber!
Även dottern förpassades till tv-världen coh jag fick äran att göra frukostvälling innan jag säckade ihop frysandes under täcket.
Ungefär samtidigt som jag somnade så ropades det efter påfyllning inifrån tv-soffan, så det vara bara att gå upp och göra mer innan man fick lägga sig igen.

Sedan med mellanrum som är lika långa som det tar för mig att stappla till sängen och nästan somna så sker det:

• Någon sitter för nära någon annan.
• Någon vill ha en filt.
• Någon annan vill ha en filt.
• Någon petar på någon annan.
• Någon vill ha en likadan filt som någon annan.
• Någon knuffar någon annan.
• Någon kommer och frågar vad pappa gör.
• Någon annan kommer för att fråga vad pappa gör.
• Någon vill ha vatten.
• Någon vill gå på toaletten.
• Någon hoppar i pappas säng.
• Någon hoppar på pappa.
• Någon annan vill ha vatten.
• Någon annan vill också hoppa på pappa.
• Någon behöver gå på toaletten.
• Några leker att pappa är en häst.
• Någon behöver verkligen gå på toaletten.
• Någon vägrar erkänna att denne behöver gå på toaletten.
• Någon hoppar i sängen.
• Någon får byxorna luktade på.
• Någon hade behövt gå på toaletten för en stund sedan.

Lika bra att gå upp för dagen, byta byxor på "Någon" och starta en tvätt.

resten av dagen fortsätter i stort sett likadant.

Pappan knaprar värktabletter för att kunna hålla igång, dessutom börjar halsen svullna. Barnen är barn.

Vid ett tillfälle bryts mönstret Någon gång på eftermiddagen somnar jag förmodligen somnade barnen ungefär samtidigt, vet inte hur länge vi sov men jag fick väcka dem vid fem. Detta resulterade i att de var vakna längre på kvällen.

Vid niotiden när de somnat så ringer jag C och ber henne ta över VABen, jag tror inte jag klarar en dag till.

Sessan gör entré och påpekar att hon inte alls sover, hon behöver kissa och sedan vill hon sova i pappas säng. Nej inte nu lägg dig i din säng.

Déjà vu.

Sessan gör entré och påpekar att hon inte alls sover, hon behöver kissa och sedan vill hon sova i pappas säng. Jaja... bara du sover.

När Sessan sedan somnar så tar jag mig en behövlig dusch och bär dottern till hennes säng och lägger mig.

Här önskar jag att jag kunde säga att jag somnade, men jag vill inte ljuga mer än nödvändigt.

På sin höjd slumrar jag.

Torsdag:

Dagen då känslan av att "i morgon är det fredag" borde infinna sig.

Slumrar till och från.

Har en enerverande dröm där Sookie Stackhouse och Bill Compton är instängda i en bur bestående av nät och rullar och hur jag än vänder och vrider på mig (både fysiskt och i drömmen) så ser jag samma statiska bild.

Vid tre så inser jag att jag även mår illa, så jag går upp och äter en isglass i hopp om att om jag inte mår illa så kanske jag kan sova.

Vid fyra går jag upp och hittar en mer-flaska som jag tar med mig till en fåtölj tillsammans med värktabletter och konsumerar.

Sitter i fåtöljen ett tag och inser att detta är nattens mest vilsamma stund. Efter ett tag börjar min hjärna kännas normal.

Strax innan fem så går jag och lägger mig i sängen och känner lugnet komma över mig. Nu kan jag äntligen somna.

05.03 kommer Sessan in i mitt sovrum och vill sova i min säng. Jaja... bara du är tyst och ligger still.

Sessan lägger sig i sängen men tycker att det är för mörkt, kan inte pappa öppna dörren? Nej, du får öppna den själv.

Sessan går och öppnar dörren och lägger sig igen. Men hon tycker fortfarande att det är för mörkt, kan inte pappa öppna dörren lite? Nej, gör det du men det är lika mörkt utanför dörren som innanför så det kommer inte att märkas någon skillnad.

Hon går i alla fall upp och öppnar dörren ytterligare och lägger sig igen, fortfarande missnöjd med att det är mörkt men accepterar det till slut och lugnar ner sig.

Lugnet kommer tillbaka.

-Pappaaa!!

Klockan är nu 05.17 och Riddaren gör entré.

Resten av morgonen är ruskigt lik onsdagens morgon med några få skillnader:

• Jag fryser inte, jag är varm, jag svettas.
• Jag har inte feber. Jag har antifeber. 0,5° Celsius under det normala.

Jag upptäcker dessutom att mitt svullna svalg har vita fläckar men vårdcentralen säger att det förmodligen är ofarligt (känns ju betryggande).

Vi halv nio kommer C och hämtar barnen och jag ägnar resten av dagen åt att vila, läsa, sova och titta på film.

Tydligen var jag även uppe sent och bloggade...

Fredag:

Äntligen slutet på veckan.

Tydligen sov jag ganska bra, minns inget av natten.

Vaknar lite vid sju och vid åtta men går inte upp förrens vid halv tio. Har lite ont i halsen, sväljer ett par värktabletter och kollar i spegeln. Fläckarna är borta! Trevligt.

Känner något på fingrarna. Tittar och ser några konstiga bulor på fingrarna.

Har jag inte läst om det här nyligen?

Kollar på nätet. Jo placeringen är oftast runt munnen, näsan och händerna.

Tittar i spegeln igen, jo där är det en vid näsan. Kan vuxna verkligen få sånt här?

Ringer vårdcentralen och frågar. Visst kan vuxna få det med.

Den här veckan har jag fått feber, antifeber, huvudvärk, halsont, halsinfektion, ryggvärk, illamående, sömnproblem, sömnbrist och nu även svinkoppor.

Livet bara ger och ger.

Den onda Jag Tänkte Tanken...

Många gånger när man (i alla fall jag) kommer på ett bra ämne att ägna en stunds bloggande åt så är man inte i närheten av sin dator eller någon annans dator eller vems som helst dator som är uppkopplad. Och finns det en dator med tillgång till nätet i närheten så kan man inte använda den till bloggande eftersom chefen skulle bli ganska sur om man använde dennes dator till att blogga under arbetstid (arbetstid = den tid man ägnar sig åt något annat än det man helst vill ägna sig åt(vist man får betalt för det men ändå..)).
När man sedan kommer i närheten av en bloggbar dator så har det hänt så mycket att man har dels glömt det ultimata ämnet och dels glömt alla intrikata men oh så fyndiga formuleringar som skulle garantera dig ett eller annat bloggpris (om man nu har några läsare).

Sedan finns det ju också den onda Jag Tänkte tanken.
Idag Tänkte jag att jag skulle uppdatera er om min och barnens hälsa och kanske lite annat skoj men först skulle jag bara...
1. Packa åt barnen som skulle till C.
2. Sova lite eftersom jag hade ägnat en stor del av natten till att inte sova och resten av tiden till att försöka sova eller komma på nya sätt att försöka sova.
3. Handla.
4. Allt annat som dök upp.

Och så måste man ju ta det lugnt ibland också.

Sen helt plötsligt har klockan rusat iväg och blivit för sent för att man ska hinna/orka/bry sig/annat valfritt alternativ skriva det tänkta ämnet som förmodligen hade blivit både läsvärt och intressant.

Så i stället för att skriva ett långt och informationsfyllt inlägg om det Jag Tänkte skriva om så knåpar jag ihop något menlöst om varför jag inte skriver om det Tänkta ämnet.

Oväntad sovmorgon med extra minidagar

I morgon får jag helt plötsligt en sovmorgon mitt i veckan.
Blir nog inte väckt förrens runt sju-åttatiden. Det är därför jag kan blogga vid den här tiden på dygnet.

Även om verkan (sovmorgonen) är trevlig så är orsaken mindre kul (barn med förkylning och svinkoppor) men sovmorgon som sovmorgon...

Detta har fått resultatet att det känns som fredag idag, vilket bara är passande då det är lill-lördag i morgon så det borde vara lill-fredag idag.
I går var det alltså lill-torsdag eller som morgonpasset i P3 borde kalla det "Ganska Crazy Thursday".
Så i söndags var det alltså lill-onsdag eller mini-lördag, eller kanske jättelilla-lördag.
Och lördagar blir utnämnda till "Lite Tråkiga Lill-Tisdag" och innan dess infaller lill-måndag då man nästan tycker synd om sig för att lill-helgen är över och till slut på torsdagens lill-söndag är då den lite kristna befolkningen ber sin aftonbön.

Hål i örat

Här om dagen näs jag stod på jobbet upptäckte jag att jag hade ett missat samtal på mobilen samt ett meddelande på telefonsvararen som löd:
-Paappaaa! Pappa! Paappaaa!
Som tur var hade jag lite tid över och ringde för att höra vad som stod på.
Lillgrabben får tag i telefonen.
-Hallå?
-Pappa!
-Hej M.
-Vill ha hål i öra.
-Va? Vill du ha hål i örat?
-Jag vill!
-Då får du vänta några år.

Ok Go

... och så var det dags för lite musik i denna sena aftonstund...

Det är i alla fall sent om man ska upp tidigt som jag ska i morgon... Men vad offrar man inte för att roa er läsare...

Skadlig kod

Idag när jag skulle besöka min blogg så upptäckte jag att jag varnades för att besöka den eftersom den innehöll skadlig kod som kunde skada min dator.
Jag lyckades härleda den skadliga koden och den kom från blogrankers.com.
De var eller kanske är några av alla de som man kan anmäla sin blogg till om man vill underlätta andra att hitta den.
Men nu klassas de som skadliga och jag tog bort deras länkar från min blogg och plötsligt så är den inte skadlig längre... vad skönt...

Ny Vampyr film på gång...

... och jag talar inte om Edward och Jacob och gänget...

... eller vänta... det gör jag ju faktiskt på sätt och vis...

Titta och njut...

Bilderna är tillbaka

Efter lite fixande och trixande så är bilderna tillbaka.

Jag hade vist råkat göra någon dum inställning på picasa.

De bilder jag fixade manuellt finns också kvar fast kanske inte i orginalformat.

På det hela taget blev det en promenad

Så har jag äntligen fått tid över till punkt 3.

Eller ja... tid och tid... Allt är väl relativt... Det har gått två timmar sedan jag började skriva och har kommit hit. Bara mellan orden kommit och hit i förra meningen var det tio minuter. Så ni förstår att jag har tid med modifikation.

Det verkar gå ett bilvirus då flera personer i bloggvärlden har problem med sina bilar.

Jag tog bilen och barnen mest för att hämta ut ett paket som jag fått på posten men också för att passa på att roa barnen med att handla. De gillar att handla och skulle göra det flera gånger per dag om de fick bestämma, ibland har de börjat tjata om att åka och handla när jag precis har ställt ner matkassarna innanför dörren.

Precis när jag hade backat ut från uppfarten och bromsade in så hörde jag ett knak och när jag kör iväg så skrapar det och skramlar om bakhjulet. Jag misstänker genast bromsarna bak. Jag vet att de inte är de fräschaste men då de i början av sommaren gick igenom besiktningen utan anmärkning så låg de inte högst upp på prioriteringslistan. Efter att ha kollat att jag fortfarande kan stanna bilen så smyger jag iväg till affären och handlar samt hämtar mitt paket för att sedan smyga hem igen.

Väl hemma så bänkar sig dottern sig framför tv:n medan sonen följer med ut i garaget och hissar upp bilen (kanske klassisk könsfördelning... men från början ville dottern också följa med och titta på bilen men ändrar sig precis när vi ska gå ut). När billen är till väders så håller jag ett förmaningstal för grabben om att han under inga omständigheter får befinna sig någonstans under bilen även om pappa är under bilen, något som han faktiskt går med på och håller sig till utan minsta bråk. Jag kryper in under bilen och hoppas på att hitta en lös skruv att skruva fast för att lösa problemet eller något annat enkelt. Tyvärr hittar jag inte något enkelt fel, jag lyckas inte se något fel alls, mest beroende på att jag med den garagedomkraft inte har jättemycket manövreringsutrymme under bilen samt att jag inte vill skruva isär den för mycket då jag är medveten om att jag kanske måste ta den till en verkstad. Jag inser dessutom att min planerade semesterresa som är förlagd till måndag och innefattar bil och barn är ytterst hotad.

Moloket så får jag gå in och ringa verkstaden och fruktar att få reda på a) den är semesterstängd eller b) vi har inte någon tid förens mitten av nästa vecka.

Vad jag istället får reda på är: Kom in med den så får vi ta oss en titt, nej det är semestertider så vi har inte så mycket att göra, har vi bara delar så ska det inte vara några problem.

Någorlunda lättad så säger jag till barnen att vi ska ta en liten åktur, sedan inser jag att vi blir tvungna att gå hem, för även om de har lånebilar blir det för bökigt att flytta över bilstolarna, så jag tar fram en väska och packar ner vattenflaskor och russin att muta barnen med, barnen själva vill ta med de äpplen som de själva har valt i affären lite tidigare, så de får följa med. Barnen och väskan stuvas in i bilen, vagnen ligger redan där och så puttrar vi iväg en halv mil i 30 km/h. Vill inte riskera att hjulet låser sig i någon högre hastighet eller om det, ve och fasa, är hjullagret som håller på att ge sig, att det skulle skära totalt innan vi kom fram.

Väl framme så vill lillpojken inte gå ur bilen utan vill sitta där och vänta, jag låter honom sitta och tänker att han vill nog snart ut.

Verkstaden är en sån där liten som inryms i villans garage, visserligen ett ganska stort garage med plats för två bilar ett par motorcyklar och alla verktyg en mekaniker behöver samt en hiss. Eftersom ägaren var upptagen med en annan kund passade tösen och jag på att klappa familjens hundar och katter. Sedan ville mekanikern provköra bilen för att själv höra missljudet varpå jag med våld fick plocka ut pojken ur bilen då jag misstänkte att det skulle bli ännu värre om han blev omkringkörd av en främling. Men då kom fru mekaniker med ytterligare en hund som behövdes klappas och han blev blidkad och lugnade ner sig.

Efter provturen konstaterades det att något inte var som de skulle med hjulen, så bilen hissades upp och däcken åkte av och genast upptäcktes felet. Bilens bromsskivor är av det ventilerade slaget (som på bilden) och "ekrarna" mellan skivorna hade gått av vilket gjorde att den inre halvan inte satt fast någonstans utan bara hängde och slamrade.

Nya delar beställdes och borde dyka upp under dagen. Kalaset kommer att kosta ca 3000 men jag kommer att ha en fungerande bil och semestern är räddad. Om inget oväntat dyker upp....

Eftersom de inte hade så mycket annat att göra började de plocka isär bromsarna och tyckte att det var dags att bege sig hemåt, men det tyckte inte barnen. De ville stanna.

Så vi stannade ett tag och tittade på när de plockade isär bilen, vilket fascinerade barnen.

Så småningom lyckade jag övertyga barnen att vi borde gå hem, även om jag inte så fram emot att knata en halv mil med trötta barn som jag antog att de snart skulle bli då klockan var närmre halv sex när vi lämnade verkstaden.

Återigen blev jag positivt överraskad. Hela promenaden hem, en promenad som tog över två timmar, så var de nöjda och glada hela vägen. Och även om det var ur och i vagnen ett antal gånger så gick Grabben större delen av vägen för egen maskin och tjejen åtminstone mer än halva vägen, mycket imponerande.

Anledningarna till att det tog så lång tid var många.

Det plockades smultron, det skulle kännas på granar, det skulle plockas rallarrosor, det fanns myror som skulle studeras, fler granar att känna på, vattenpölar att trampa i, kottar att plocka, kantstenar att balansera på, brunnar att hoppa över och bilar, lastbilar och motorcyklar som behövde betittas.

Det blev en lång men trivsam promenad.

Det här är nog det blogginlägg som har tagit längst tid för mig att skriva. Jag började 07.12 i morse och nu är klockan 15.41 och jag har precis pratat med verkstaden och det är daggs att göra hela promenaden tillbaka dit för att hämta bilen som nu är klar.

Varför det tog så lång tid att skriva detta får jag skriva om senare. Jag har lovat barnen att vi ska handla när vi hämtat bilen.

BP´s Helikopterbluff

Jag ligger lite efter i bloggandet om dagens nyheter så det är väl kanske inte så nytt längre, så det är kanske inte nödvändigt att jag håller på att älta hur onda BP är som försöker bluffa allmänheten precis som alla andra storföretag försöker göra när de riskerar att förlora pengar på något som allmänheten inte tycker om.
När jag läste om det på nätet var det fortfarande en nyhet. Bland andra så nämndes detta på Aftonbladets hemsida, de identifierade tre fel varav en ansågs kunnas hitta av den "kunnige". Kunnigheten bestod i att kunna zooma och läsa engelska.
Om du själv vill försöka hitta felen som bildredigeraren gjorde så kan du titta på den övre bilden, om du klickar på den så får du se en större bild.
Om du inte vill eller redan har gjort det kan du kolla och jämföra med de fel jag hittade. Totalt hittade jag 11 fel eller 9 beroende på hur man räknar. Dessa fel hittade jag utan att använda mig av något mer än den webbläsare jag använder mig av till vardags.

Felen jag hittade ( De två första är inte utmärkta på bilden ):

• Horisonten. Horisonten borde på en sådan här liten yta vara relativt rak eller åtminstone aningen konvex. Inte bryta av uppåt två gånger.
• Perspektiv. Med tanke på det perspektiv man ser båtarna med så är bilden tagen då helikoptern befinner sig någon eller ett par meter över vattnet. Lite väl lågt med tanke på den avslappnade flygstil de använder sig av (Närmre förklaring kommer).

1. Detta fel kan räknas som ett eller tre. Om man zoomar lite kan man läsa att det står
   CHECK STATUS
   DOOR OPEN
   PARKING BRAKE
   RAMP OPEN
   HYD (någonting) MODE
   APU GEN ON (alt APV GEN ON)
   Jag tror inte man brukar flyga med dörrarna öppna och parkeringsbromsen i. De håller förmodligen på med checklistan.
2. Till och med Aftonbladet inser att man inte brukar ha ett svävande kontrolltorn med sig när man är ute och flyger.
3. Radarn är spöklikt tom. Med tanke på att det finns 7 båtar och 2 oljeriggar framför dem, borde det då inte finnas nån mer prick på radarn?
4. Är det en extra list? Ska den alls vara där? Även om de ska vara där borde den enligt skuggan inte sluta riktigt så där.
5. Sa jag verkligen 7 båtar? Jag menar 6,5. Dessutom brukar visserligen havet kunna uppvisa olika kulörer beroende på väder och vind samt hur djupt det är och vad som finns där nere. Men inte riktigt med så skarpa gränser? Vårdslöst klippt och klistrat.
6. Vid pilotens fötter brukar det finnas fönster (Även vid passagerarens fötter). Dessa är till för att piloten ska kunna se vad som finns nedanför den. Borde det då inte vara vatten nu när de flyger över havet?
7. Piloten sitter avslappnat med vänster han på benet och den andra handen är... Ja var är den? Inte är den på styrspaken iaf där den borde befinna sig när man flyger en meter över havet med dörrarna öppna och parkeringsbromsen i, med en trasig radar och ett hotfullt torn svävandes brevid.

Jobbiga bilder och annat

1. Flera bilder har av någon outgrundlig anledning fått för sig att ta ledigt och lämna sina platser utan att skaffa ersättare. Därför finns det nu många gamla inlägg där det numera saknas bilder. Jag håller på att manuellt att placera dem där de ska vara samt letar efter orsaken till deras frånvaro som om jag hittar den kan leda till att alla bilder kommer tillbaka i ett svep.

2. Egentligen hade jag tänkt att skriva ett avancerat inlägg om BP´s helikopterbildbluff. men det ligger tillfälligt på is. om inte annat så tills barnen sover.

3. Anledningen till punkt 2 skulle jag också skriva om. men även den får vänta en stund.

4. Jag är trött.

Ett durkslags liv och leverne

När det är soligt och varmt är det skönt att kunna hoppa ner i den uppblåsbara poolen.
Det tycker iaf 50% av barnen i den här familjen. Resterande populationen under 18 vill helst inte bli blöt. Åtminstone inte när det handlar om officiellt badande. Att leka med vatten (och det tillhörande blötläggandet av 99% av kroppen) är något helt annat.
Som alla som har haft en pool på gräsmattan vet så är gräs gräsligt förtjust i att bada.
Så efter en eller ett par dagar med pool så innehåller den lika mycket gräs som vatten. Detta resulterar i att man blir mer gräsig efter badet än innan.
Att plocka upp gräset med händerna är varken lätt eller smidigt, så den rådige pappan rotar lite i kökslådor och hittar en sil som han använder som poolhåv och tar upp gräs. Men eftersom det finns nyfikna barn så har snart grabben tagit över arbetet. Det problem som därvid uppstår är att det finns dubbelt så många barn som sil och samtliga vill vara poolskötare. Lösningen är att plocka fram durkslaget som man ger till dottern varvid sonen blir avundsjuk och vill ha den också.

Efter lite schackrande så är resultatet att dottern har silen och sonen durkslaget samt att båda är nöjda och jag passar på att gå in för att hämta handdukar inför dagens badäventyr.
Efter bara några minuter återvänder man och möts av en liten pojke som glatt visar upp ett mindre användbart durkslag. Efter en stund har man med hjälp av hans sporadiska berättarteknik och systerns lyckliga inlägg lyckats få fram att durkslaget använts som tillhygge vid upprepade slag mot träd. Varför träden förtjänade att bli slagna är fortfarande otydligt men durkslagets olämplighet som tillhygge är desto mer klarlagt.

R.I.P.

Durkslaget

1998 - 2010

Leksaker med Easter Egg ?

Easter eggs har väl de flesta hört talas om?
Små roligheter gömda någonstans där man kanske inte förväntar sig att det ska finnas något roligt. Bonus banor i spel som man inte hittar på det logiska viset eller en flygsimulator i Excel 97.
Barnen har en leksak (bland många andra leksaker) som uppenbarligen innehåller Easter Egg.
Denna leksak är en lastbil av plast (flaket är borta sedan länge) med en motor som drivs av batterier.
På undersidan sitter en strömbrytare som kan ställas in på "Demo" eller "On". När den är inställd på Demo och man trycker på föraren så så brummar lastbilen lite och åker iväg en liten bit medan lamporna i motorn (den genomskinliga låtsasmotorn) blinkar. Om man ställer strömbrytaren på On och trycker på föraren så brummar lastbilen lite och åker iväg med blinkande motor, den åker ungefär tre eller fyra gånger så långt som vid Demo (ca 1 meter), sedan stannar den och står och brummar en stund.
Det är allt den gör.
Trodde jag i alla fall.
På något sätt lyckades lillgrabben hitta ett Easter Egg. Fråga mig inte hur för jag har ingen aning.
Om lastbilen gör något spännande i början vet jag inte heller för det såg jag inte, men annars körde lastbilen konstant med konstant lysande lampor i motorn. Först trodde jag att han lyckats få kortslutning så att den inte stängde av sig.
Men sedan hörde jag att den spelade musik!
Visserligen spelade den väldigt svagt och med dålig kvalitet men det var defintivt musik.
Förmodligen skulle den ha kört omkring tills batterierna tog slut om den inte blivit "tappad" i golvet ett par gånger (barn verkar kunna tillföra ett objekt mer energi vid lyft till en viss höjd än vad resten av mänskligheten kan tillföra vid samma höj och samma massa).
Allt lastbilen kan göra nu är brumma lite, köra framåt en bit medan den blinkar lite med sina lampor och sen brumma lite till...

Den bajsande bilen

- Pappa! Pappa! Bilen bajsa.
Två små kommer inspringande och ropar upprymt.
- Vad är det med bilen? undrar jag och funderar på om jag verkligen hörde vad de sa.
- Kom pappa! Bilen bajsa! Kom!
I mitt huvud ser jag en bil som bajsar men kan inte få det att gå ihop med verkligheten.
- Kom pappa!
Barnen springer ut i förväg medan jag tar på mig träskorna och går ut. På uppfarten står två barn och studerar något på bilens motorhuv, och jag som trodde att det logiska hade varit att bilen bajsat i närheten av avgasröret. Men vad vet väl jag?
- Där. Bilen bajsat. Säger grabben och pekar på något på huven.
När jag kom fram fick jag se en grönbrun fläck som hade vissa likheter med bajs. Jag har i mina dar bytt ett antal blöjor och har nog sett bajs i de flesta färger och former, så härledningen var inte så långsökt.
Men jag trodde inte riktigt på bajs-teorin utan försökte förklara för barnen att det finns självmordsbenägna insekter som hatar bilar och att en kamikaze-insekt modell större hade i dödsföraktat hög hastighet attackerat bilen och efterlämnat sig en bajsliknande fläck.
Jag är inte så säker på att barnen tror mig...

På väg hem från jobbet

Ny design...

... igen...
Jepp nu var det dags med en ny design här på bloggen.
Med lite fixande och trixande och lite kreativt fuskande så blev den ganska bra...
Hoppas ni ochså gillar den...


Fast så mycket fusk var det ju faktiskt inte... bara lite kreativt rubriksättande för att få bort saker jag inte ville ha med från mallen jag använde.

Aggressivt Slagträ

Det är inte klokt.
Vart är samhället på väg?
Nu går man inte säker ens för sportutrustning.