Glädjen över att bli väckt mitt i natten.

Ibland är det fascinerande hur man funkar.

Jag är klarvaken och halvvägs ur sängen innan hjärnan har hunnit berätta varför. Och detta kl 4 på morgonen, eller natten om ni hellre vill det.

När min hjärna hunnit ikapp resten av mig informerade den mig att jag stod upp för att det ropats från barnens rum.

När jag kommit dit fick jag reda på att det var lillgrabben som ropat, han behövde gå och kissa. Det gjorde mig glad och nöjd eftersom det var första gången han vaknat av den anledningen.

Tidigare har han inte vaknat alls och de enda som gillar det är tvättmedelstillverkarna.

Allt om kladdfiskar?

Tänk om allt som barn fantiserade ihop skulle bli verklighet, vad spännande världen skulle vara då.

Om det vore så skulle det nu finnas kladdfiskar, de är ganska ofarliga tydligen men det enda sättet att få syn på en kladdfisk är att lysa på den med en kladdlampa.

Mina barn är just nu ute på kladdfiskejakt.

sviniga koppor beter sig svinaktigt

Och då menar jag inte svinaktiga i den zoologiska bemärkelsen utan mer åt det humanvetenskapliga hållet.
Men visst vi kan börja från början eftersom det är enklare och mer logiskt för alla utom möjligen Tarantino.

Den däringa oväntade sovmorgonen blev ju med tiden väntad, vilket är fullt naturligt när man vet om den. Däremot blev det inte så mycket till sovmorgon vilket inte heller kan anses som oväntat.

Men jag skulle ju börja från början.... eller kanske inte riktigt början början.
Den början skulle starta med att jag såg ett starkt ljus eller som jag skulle ha uttryckt det på den tiden "UÄÄÄÄÄH!".
Den chockartade början har fått mig att glömma detaljerna och det är nog lika bra det.

Okej vi gör ett nytt försök:

En tisdag för inte allt för länge sedan i en ytterst närliggande galax anlände jag till dagiset för att hämta mina barn. Som omväxling sprang de inte iväg för att gömma sig (kanske förklarar det nån gång). En ur personalen kom med D.G Riddaren (här är det ett sånt där Jag Tänkte tillfälle som borde åtgärdas) och visade upp hans haka och berättade att de där små prickarna på hans haka kallas för svinkoppor så håll honom hemma ett par dagar tills de har torkat ur ordentligt. Eftersom jag antog att dagisfröknar kan sånt där så sa jag att han och systern skulle stanna hemma med mig ett par dagar.
Hemma lektes det som vanligt och allt sånt och när barnen somnat så tittade jag på tv, bloggade, läste hur man tar hand om svinkoppor och lade mig.

Jag blir väckt (notera att det fortfarande är tisdag) av Sessan (ja ja... tjata inte jag ska åtgärda...). Det var väl toalettbesök eller en tappad katt.

Onsdag:
Detta är dagen den oväntade sovmorgonen skulle infalla, men som ni vid det här laget vet så händer det inte.

Strax efter midnatt blir jag åter väckt av Sessan som vill sova hos mig. Vid det här laget är jag ganska trött och orkar inte ordna så mycket med det så hon lägger sig i min säng och tar mer eller mindre över den.

Nån gång runt halv sju blir jag väckt av att Riddaren som också vill sova i min säng.
Jag fryser så jag skakar och tänderna skallrar och inser snabbt att jag har feberfrossa.
Jag upptäcker också att Riddaren är för blöt för att få sova i min säng och tar med honom till badrummet för att göra en snabb sanering och få på honom något torrt, där och då så bestämmer han sig för att han inte längre vill sova utan att det är tvn som hägrar. Det duger för mig eftersom jag kanske kan få sova lite till.
När jag kommer tillbaka till sovrummet så vaknar Sessan och behöver besöka toaletten. Bara att masa sig dit igen, väl där så passar jag på att ta tempen på mig. Bara 0,5° Celsius i feber!
Även dottern förpassades till tv-världen coh jag fick äran att göra frukostvälling innan jag säckade ihop frysandes under täcket.
Ungefär samtidigt som jag somnade så ropades det efter påfyllning inifrån tv-soffan, så det vara bara att gå upp och göra mer innan man fick lägga sig igen.

Sedan med mellanrum som är lika långa som det tar för mig att stappla till sängen och nästan somna så sker det:

• Någon sitter för nära någon annan.
• Någon vill ha en filt.
• Någon annan vill ha en filt.
• Någon petar på någon annan.
• Någon vill ha en likadan filt som någon annan.
• Någon knuffar någon annan.
• Någon kommer och frågar vad pappa gör.
• Någon annan kommer för att fråga vad pappa gör.
• Någon vill ha vatten.
• Någon vill gå på toaletten.
• Någon hoppar i pappas säng.
• Någon hoppar på pappa.
• Någon annan vill ha vatten.
• Någon annan vill också hoppa på pappa.
• Någon behöver gå på toaletten.
• Några leker att pappa är en häst.
• Någon behöver verkligen gå på toaletten.
• Någon vägrar erkänna att denne behöver gå på toaletten.
• Någon hoppar i sängen.
• Någon får byxorna luktade på.
• Någon hade behövt gå på toaletten för en stund sedan.

Lika bra att gå upp för dagen, byta byxor på "Någon" och starta en tvätt.

resten av dagen fortsätter i stort sett likadant.

Pappan knaprar värktabletter för att kunna hålla igång, dessutom börjar halsen svullna. Barnen är barn.

Vid ett tillfälle bryts mönstret Någon gång på eftermiddagen somnar jag förmodligen somnade barnen ungefär samtidigt, vet inte hur länge vi sov men jag fick väcka dem vid fem. Detta resulterade i att de var vakna längre på kvällen.

Vid niotiden när de somnat så ringer jag C och ber henne ta över VABen, jag tror inte jag klarar en dag till.

Sessan gör entré och påpekar att hon inte alls sover, hon behöver kissa och sedan vill hon sova i pappas säng. Nej inte nu lägg dig i din säng.

Déjà vu.

Sessan gör entré och påpekar att hon inte alls sover, hon behöver kissa och sedan vill hon sova i pappas säng. Jaja... bara du sover.

När Sessan sedan somnar så tar jag mig en behövlig dusch och bär dottern till hennes säng och lägger mig.

Här önskar jag att jag kunde säga att jag somnade, men jag vill inte ljuga mer än nödvändigt.

På sin höjd slumrar jag.

Torsdag:

Dagen då känslan av att "i morgon är det fredag" borde infinna sig.

Slumrar till och från.

Har en enerverande dröm där Sookie Stackhouse och Bill Compton är instängda i en bur bestående av nät och rullar och hur jag än vänder och vrider på mig (både fysiskt och i drömmen) så ser jag samma statiska bild.

Vid tre så inser jag att jag även mår illa, så jag går upp och äter en isglass i hopp om att om jag inte mår illa så kanske jag kan sova.

Vid fyra går jag upp och hittar en mer-flaska som jag tar med mig till en fåtölj tillsammans med värktabletter och konsumerar.

Sitter i fåtöljen ett tag och inser att detta är nattens mest vilsamma stund. Efter ett tag börjar min hjärna kännas normal.

Strax innan fem så går jag och lägger mig i sängen och känner lugnet komma över mig. Nu kan jag äntligen somna.

05.03 kommer Sessan in i mitt sovrum och vill sova i min säng. Jaja... bara du är tyst och ligger still.

Sessan lägger sig i sängen men tycker att det är för mörkt, kan inte pappa öppna dörren? Nej, du får öppna den själv.

Sessan går och öppnar dörren och lägger sig igen. Men hon tycker fortfarande att det är för mörkt, kan inte pappa öppna dörren lite? Nej, gör det du men det är lika mörkt utanför dörren som innanför så det kommer inte att märkas någon skillnad.

Hon går i alla fall upp och öppnar dörren ytterligare och lägger sig igen, fortfarande missnöjd med att det är mörkt men accepterar det till slut och lugnar ner sig.

Lugnet kommer tillbaka.

-Pappaaa!!

Klockan är nu 05.17 och Riddaren gör entré.

Resten av morgonen är ruskigt lik onsdagens morgon med några få skillnader:

• Jag fryser inte, jag är varm, jag svettas.
• Jag har inte feber. Jag har antifeber. 0,5° Celsius under det normala.

Jag upptäcker dessutom att mitt svullna svalg har vita fläckar men vårdcentralen säger att det förmodligen är ofarligt (känns ju betryggande).

Vi halv nio kommer C och hämtar barnen och jag ägnar resten av dagen åt att vila, läsa, sova och titta på film.

Tydligen var jag även uppe sent och bloggade...

Fredag:

Äntligen slutet på veckan.

Tydligen sov jag ganska bra, minns inget av natten.

Vaknar lite vid sju och vid åtta men går inte upp förrens vid halv tio. Har lite ont i halsen, sväljer ett par värktabletter och kollar i spegeln. Fläckarna är borta! Trevligt.

Känner något på fingrarna. Tittar och ser några konstiga bulor på fingrarna.

Har jag inte läst om det här nyligen?

Kollar på nätet. Jo placeringen är oftast runt munnen, näsan och händerna.

Tittar i spegeln igen, jo där är det en vid näsan. Kan vuxna verkligen få sånt här?

Ringer vårdcentralen och frågar. Visst kan vuxna få det med.

Den här veckan har jag fått feber, antifeber, huvudvärk, halsont, halsinfektion, ryggvärk, illamående, sömnproblem, sömnbrist och nu även svinkoppor.

Livet bara ger och ger.

Oväntad sovmorgon med extra minidagar

I morgon får jag helt plötsligt en sovmorgon mitt i veckan.
Blir nog inte väckt förrens runt sju-åttatiden. Det är därför jag kan blogga vid den här tiden på dygnet.

Även om verkan (sovmorgonen) är trevlig så är orsaken mindre kul (barn med förkylning och svinkoppor) men sovmorgon som sovmorgon...

Detta har fått resultatet att det känns som fredag idag, vilket bara är passande då det är lill-lördag i morgon så det borde vara lill-fredag idag.
I går var det alltså lill-torsdag eller som morgonpasset i P3 borde kalla det "Ganska Crazy Thursday".
Så i söndags var det alltså lill-onsdag eller mini-lördag, eller kanske jättelilla-lördag.
Och lördagar blir utnämnda till "Lite Tråkiga Lill-Tisdag" och innan dess infaller lill-måndag då man nästan tycker synd om sig för att lill-helgen är över och till slut på torsdagens lill-söndag är då den lite kristna befolkningen ber sin aftonbön.

Hål i örat

Här om dagen näs jag stod på jobbet upptäckte jag att jag hade ett missat samtal på mobilen samt ett meddelande på telefonsvararen som löd:
-Paappaaa! Pappa! Paappaaa!
Som tur var hade jag lite tid över och ringde för att höra vad som stod på.
Lillgrabben får tag i telefonen.
-Hallå?
-Pappa!
-Hej M.
-Vill ha hål i öra.
-Va? Vill du ha hål i örat?
-Jag vill!
-Då får du vänta några år.

På det hela taget blev det en promenad

Så har jag äntligen fått tid över till punkt 3.

Eller ja... tid och tid... Allt är väl relativt... Det har gått två timmar sedan jag började skriva och har kommit hit. Bara mellan orden kommit och hit i förra meningen var det tio minuter. Så ni förstår att jag har tid med modifikation.

Det verkar gå ett bilvirus då flera personer i bloggvärlden har problem med sina bilar.

Jag tog bilen och barnen mest för att hämta ut ett paket som jag fått på posten men också för att passa på att roa barnen med att handla. De gillar att handla och skulle göra det flera gånger per dag om de fick bestämma, ibland har de börjat tjata om att åka och handla när jag precis har ställt ner matkassarna innanför dörren.

Precis när jag hade backat ut från uppfarten och bromsade in så hörde jag ett knak och när jag kör iväg så skrapar det och skramlar om bakhjulet. Jag misstänker genast bromsarna bak. Jag vet att de inte är de fräschaste men då de i början av sommaren gick igenom besiktningen utan anmärkning så låg de inte högst upp på prioriteringslistan. Efter att ha kollat att jag fortfarande kan stanna bilen så smyger jag iväg till affären och handlar samt hämtar mitt paket för att sedan smyga hem igen.

Väl hemma så bänkar sig dottern sig framför tv:n medan sonen följer med ut i garaget och hissar upp bilen (kanske klassisk könsfördelning... men från början ville dottern också följa med och titta på bilen men ändrar sig precis när vi ska gå ut). När billen är till väders så håller jag ett förmaningstal för grabben om att han under inga omständigheter får befinna sig någonstans under bilen även om pappa är under bilen, något som han faktiskt går med på och håller sig till utan minsta bråk. Jag kryper in under bilen och hoppas på att hitta en lös skruv att skruva fast för att lösa problemet eller något annat enkelt. Tyvärr hittar jag inte något enkelt fel, jag lyckas inte se något fel alls, mest beroende på att jag med den garagedomkraft inte har jättemycket manövreringsutrymme under bilen samt att jag inte vill skruva isär den för mycket då jag är medveten om att jag kanske måste ta den till en verkstad. Jag inser dessutom att min planerade semesterresa som är förlagd till måndag och innefattar bil och barn är ytterst hotad.

Moloket så får jag gå in och ringa verkstaden och fruktar att få reda på a) den är semesterstängd eller b) vi har inte någon tid förens mitten av nästa vecka.

Vad jag istället får reda på är: Kom in med den så får vi ta oss en titt, nej det är semestertider så vi har inte så mycket att göra, har vi bara delar så ska det inte vara några problem.

Någorlunda lättad så säger jag till barnen att vi ska ta en liten åktur, sedan inser jag att vi blir tvungna att gå hem, för även om de har lånebilar blir det för bökigt att flytta över bilstolarna, så jag tar fram en väska och packar ner vattenflaskor och russin att muta barnen med, barnen själva vill ta med de äpplen som de själva har valt i affären lite tidigare, så de får följa med. Barnen och väskan stuvas in i bilen, vagnen ligger redan där och så puttrar vi iväg en halv mil i 30 km/h. Vill inte riskera att hjulet låser sig i någon högre hastighet eller om det, ve och fasa, är hjullagret som håller på att ge sig, att det skulle skära totalt innan vi kom fram.

Väl framme så vill lillpojken inte gå ur bilen utan vill sitta där och vänta, jag låter honom sitta och tänker att han vill nog snart ut.

Verkstaden är en sån där liten som inryms i villans garage, visserligen ett ganska stort garage med plats för två bilar ett par motorcyklar och alla verktyg en mekaniker behöver samt en hiss. Eftersom ägaren var upptagen med en annan kund passade tösen och jag på att klappa familjens hundar och katter. Sedan ville mekanikern provköra bilen för att själv höra missljudet varpå jag med våld fick plocka ut pojken ur bilen då jag misstänkte att det skulle bli ännu värre om han blev omkringkörd av en främling. Men då kom fru mekaniker med ytterligare en hund som behövdes klappas och han blev blidkad och lugnade ner sig.

Efter provturen konstaterades det att något inte var som de skulle med hjulen, så bilen hissades upp och däcken åkte av och genast upptäcktes felet. Bilens bromsskivor är av det ventilerade slaget (som på bilden) och "ekrarna" mellan skivorna hade gått av vilket gjorde att den inre halvan inte satt fast någonstans utan bara hängde och slamrade.

Nya delar beställdes och borde dyka upp under dagen. Kalaset kommer att kosta ca 3000 men jag kommer att ha en fungerande bil och semestern är räddad. Om inget oväntat dyker upp....

Eftersom de inte hade så mycket annat att göra började de plocka isär bromsarna och tyckte att det var dags att bege sig hemåt, men det tyckte inte barnen. De ville stanna.

Så vi stannade ett tag och tittade på när de plockade isär bilen, vilket fascinerade barnen.

Så småningom lyckade jag övertyga barnen att vi borde gå hem, även om jag inte så fram emot att knata en halv mil med trötta barn som jag antog att de snart skulle bli då klockan var närmre halv sex när vi lämnade verkstaden.

Återigen blev jag positivt överraskad. Hela promenaden hem, en promenad som tog över två timmar, så var de nöjda och glada hela vägen. Och även om det var ur och i vagnen ett antal gånger så gick Grabben större delen av vägen för egen maskin och tjejen åtminstone mer än halva vägen, mycket imponerande.

Anledningarna till att det tog så lång tid var många.

Det plockades smultron, det skulle kännas på granar, det skulle plockas rallarrosor, det fanns myror som skulle studeras, fler granar att känna på, vattenpölar att trampa i, kottar att plocka, kantstenar att balansera på, brunnar att hoppa över och bilar, lastbilar och motorcyklar som behövde betittas.

Det blev en lång men trivsam promenad.

Det här är nog det blogginlägg som har tagit längst tid för mig att skriva. Jag började 07.12 i morse och nu är klockan 15.41 och jag har precis pratat med verkstaden och det är daggs att göra hela promenaden tillbaka dit för att hämta bilen som nu är klar.

Varför det tog så lång tid att skriva detta får jag skriva om senare. Jag har lovat barnen att vi ska handla när vi hämtat bilen.

Ett durkslags liv och leverne

När det är soligt och varmt är det skönt att kunna hoppa ner i den uppblåsbara poolen.
Det tycker iaf 50% av barnen i den här familjen. Resterande populationen under 18 vill helst inte bli blöt. Åtminstone inte när det handlar om officiellt badande. Att leka med vatten (och det tillhörande blötläggandet av 99% av kroppen) är något helt annat.
Som alla som har haft en pool på gräsmattan vet så är gräs gräsligt förtjust i att bada.
Så efter en eller ett par dagar med pool så innehåller den lika mycket gräs som vatten. Detta resulterar i att man blir mer gräsig efter badet än innan.
Att plocka upp gräset med händerna är varken lätt eller smidigt, så den rådige pappan rotar lite i kökslådor och hittar en sil som han använder som poolhåv och tar upp gräs. Men eftersom det finns nyfikna barn så har snart grabben tagit över arbetet. Det problem som därvid uppstår är att det finns dubbelt så många barn som sil och samtliga vill vara poolskötare. Lösningen är att plocka fram durkslaget som man ger till dottern varvid sonen blir avundsjuk och vill ha den också.

Efter lite schackrande så är resultatet att dottern har silen och sonen durkslaget samt att båda är nöjda och jag passar på att gå in för att hämta handdukar inför dagens badäventyr.
Efter bara några minuter återvänder man och möts av en liten pojke som glatt visar upp ett mindre användbart durkslag. Efter en stund har man med hjälp av hans sporadiska berättarteknik och systerns lyckliga inlägg lyckats få fram att durkslaget använts som tillhygge vid upprepade slag mot träd. Varför träden förtjänade att bli slagna är fortfarande otydligt men durkslagets olämplighet som tillhygge är desto mer klarlagt.

R.I.P.

Durkslaget

1998 - 2010

Den bajsande bilen

- Pappa! Pappa! Bilen bajsa.
Två små kommer inspringande och ropar upprymt.
- Vad är det med bilen? undrar jag och funderar på om jag verkligen hörde vad de sa.
- Kom pappa! Bilen bajsa! Kom!
I mitt huvud ser jag en bil som bajsar men kan inte få det att gå ihop med verkligheten.
- Kom pappa!
Barnen springer ut i förväg medan jag tar på mig träskorna och går ut. På uppfarten står två barn och studerar något på bilens motorhuv, och jag som trodde att det logiska hade varit att bilen bajsat i närheten av avgasröret. Men vad vet väl jag?
- Där. Bilen bajsat. Säger grabben och pekar på något på huven.
När jag kom fram fick jag se en grönbrun fläck som hade vissa likheter med bajs. Jag har i mina dar bytt ett antal blöjor och har nog sett bajs i de flesta färger och former, så härledningen var inte så långsökt.
Men jag trodde inte riktigt på bajs-teorin utan försökte förklara för barnen att det finns självmordsbenägna insekter som hatar bilar och att en kamikaze-insekt modell större hade i dödsföraktat hög hastighet attackerat bilen och efterlämnat sig en bajsliknande fläck.
Jag är inte så säker på att barnen tror mig...

När Barnen Tystnar

I dag var det dags att börja julstäda lite granna.
Plocka upp leksaker och dammsuga.
Började plocka leksaker i vardagsrummet. Barnen gick ner och började leka.
Efter ett tag insåg jag ett de var väldigt tysta, så jag gick ner för att se efter vad de hade för sig. De satt och lekte under skrivborden i kontoret och var nöjda.
Gick upp för att för att fortsätta.
Insåg så småningom att det fortfarande var väldigt tyst nere. Gick ner igen för att ta en titt och möttes av ett... två blå ansikten, blåmålade dörrar, golv, skrivbord, dator, tangentbord, mus och tapeter.
De hade fått tag på en stämpeldyna och gått loss med den...
Bara att stoppa barnen i badkaren och plocka fram lacknafta.
Fick bort färgen, men tapeterna blir nog aldrig sig lika.

Barnmassage

Barnmassage är när femton kilo unge kommer flygande genom luften och landar på en.

Helst utan förvarning...

Sova på soffan utan Rambo

Det blev ingen Rambo i går. skulle kolla på tvåan men hade ingen lämplig codec.

Började kolla lite på District 9 istället... den verkar bra. Ska nog se hela vid något tillfälle.

Det blev inte mycket sömn inatt. Gick och lade mig sent och sedan kommer båda barnen in och vill sova hos oss i stora sängen vid olika tillfällen. Efter ett misslyckat försök att flytta tillbaka N till sin säng så insåg jag att det var för trångt i sängen för att jag skulle få sova ostört. Om de inte sparkar på varandra så sparkar de på mig.

Det vara bara att ta med sig täcket och gå ut till soffan och försöka sova. fick iaf sova till 07.00 innan de kom och hoppade på mig.

Dubbar och True Blood

Idag fick jag äntligen efter många kalla frostmorgnar tid att byta till vinterdäck. känns alltid bra med dubb trots att vägverket och många kommuner försöker hävda motsatsen. Det är trots allt inte på alla vägar man öser ut salt. dessutom görs inte det förrens snön har lagt sig vilket brukar dröja...
Kommer ihåg för ett tiotal år sedan när jag bodde i en halvstor stad och första snön hade lagt sig decimeterdjup. Efter en vecka kom saltbilen. Det tog flera dagar innan de upptäckte att det inte funkar så bra att salta bort en decimeter snö så då äntligen kom plogbilen fram...

Efter däckbytet blev det en tur till landet med barnen och hälsa på kusiner. C passade på att stanna hemma och vara sjuk.
Det åktes motorcykel, kastades äpplen och tittades på kor.
Sedan var det bara att åka hem och äta pizza och lägga barnen. Tydligen somnade jag först.
Blev väckt till Fanta och True Blood.

Ska nog se en Rambo innan jag somnar igen...