sviniga koppor beter sig svinaktigt

Och då menar jag inte svinaktiga i den zoologiska bemärkelsen utan mer åt det humanvetenskapliga hållet.
Men visst vi kan börja från början eftersom det är enklare och mer logiskt för alla utom möjligen Tarantino.

Den däringa oväntade sovmorgonen blev ju med tiden väntad, vilket är fullt naturligt när man vet om den. Däremot blev det inte så mycket till sovmorgon vilket inte heller kan anses som oväntat.

Men jag skulle ju börja från början.... eller kanske inte riktigt början början.
Den början skulle starta med att jag såg ett starkt ljus eller som jag skulle ha uttryckt det på den tiden "UÄÄÄÄÄH!".
Den chockartade början har fått mig att glömma detaljerna och det är nog lika bra det.

Okej vi gör ett nytt försök:

En tisdag för inte allt för länge sedan i en ytterst närliggande galax anlände jag till dagiset för att hämta mina barn. Som omväxling sprang de inte iväg för att gömma sig (kanske förklarar det nån gång). En ur personalen kom med D.G Riddaren (här är det ett sånt där Jag Tänkte tillfälle som borde åtgärdas) och visade upp hans haka och berättade att de där små prickarna på hans haka kallas för svinkoppor så håll honom hemma ett par dagar tills de har torkat ur ordentligt. Eftersom jag antog att dagisfröknar kan sånt där så sa jag att han och systern skulle stanna hemma med mig ett par dagar.
Hemma lektes det som vanligt och allt sånt och när barnen somnat så tittade jag på tv, bloggade, läste hur man tar hand om svinkoppor och lade mig.

Jag blir väckt (notera att det fortfarande är tisdag) av Sessan (ja ja... tjata inte jag ska åtgärda...). Det var väl toalettbesök eller en tappad katt.

Onsdag:
Detta är dagen den oväntade sovmorgonen skulle infalla, men som ni vid det här laget vet så händer det inte.

Strax efter midnatt blir jag åter väckt av Sessan som vill sova hos mig. Vid det här laget är jag ganska trött och orkar inte ordna så mycket med det så hon lägger sig i min säng och tar mer eller mindre över den.

Nån gång runt halv sju blir jag väckt av att Riddaren som också vill sova i min säng.
Jag fryser så jag skakar och tänderna skallrar och inser snabbt att jag har feberfrossa.
Jag upptäcker också att Riddaren är för blöt för att få sova i min säng och tar med honom till badrummet för att göra en snabb sanering och få på honom något torrt, där och då så bestämmer han sig för att han inte längre vill sova utan att det är tvn som hägrar. Det duger för mig eftersom jag kanske kan få sova lite till.
När jag kommer tillbaka till sovrummet så vaknar Sessan och behöver besöka toaletten. Bara att masa sig dit igen, väl där så passar jag på att ta tempen på mig. Bara 0,5° Celsius i feber!
Även dottern förpassades till tv-världen coh jag fick äran att göra frukostvälling innan jag säckade ihop frysandes under täcket.
Ungefär samtidigt som jag somnade så ropades det efter påfyllning inifrån tv-soffan, så det vara bara att gå upp och göra mer innan man fick lägga sig igen.

Sedan med mellanrum som är lika långa som det tar för mig att stappla till sängen och nästan somna så sker det:

• Någon sitter för nära någon annan.
• Någon vill ha en filt.
• Någon annan vill ha en filt.
• Någon petar på någon annan.
• Någon vill ha en likadan filt som någon annan.
• Någon knuffar någon annan.
• Någon kommer och frågar vad pappa gör.
• Någon annan kommer för att fråga vad pappa gör.
• Någon vill ha vatten.
• Någon vill gå på toaletten.
• Någon hoppar i pappas säng.
• Någon hoppar på pappa.
• Någon annan vill ha vatten.
• Någon annan vill också hoppa på pappa.
• Någon behöver gå på toaletten.
• Några leker att pappa är en häst.
• Någon behöver verkligen gå på toaletten.
• Någon vägrar erkänna att denne behöver gå på toaletten.
• Någon hoppar i sängen.
• Någon får byxorna luktade på.
• Någon hade behövt gå på toaletten för en stund sedan.

Lika bra att gå upp för dagen, byta byxor på "Någon" och starta en tvätt.

resten av dagen fortsätter i stort sett likadant.

Pappan knaprar värktabletter för att kunna hålla igång, dessutom börjar halsen svullna. Barnen är barn.

Vid ett tillfälle bryts mönstret Någon gång på eftermiddagen somnar jag förmodligen somnade barnen ungefär samtidigt, vet inte hur länge vi sov men jag fick väcka dem vid fem. Detta resulterade i att de var vakna längre på kvällen.

Vid niotiden när de somnat så ringer jag C och ber henne ta över VABen, jag tror inte jag klarar en dag till.

Sessan gör entré och påpekar att hon inte alls sover, hon behöver kissa och sedan vill hon sova i pappas säng. Nej inte nu lägg dig i din säng.

Déjà vu.

Sessan gör entré och påpekar att hon inte alls sover, hon behöver kissa och sedan vill hon sova i pappas säng. Jaja... bara du sover.

När Sessan sedan somnar så tar jag mig en behövlig dusch och bär dottern till hennes säng och lägger mig.

Här önskar jag att jag kunde säga att jag somnade, men jag vill inte ljuga mer än nödvändigt.

På sin höjd slumrar jag.

Torsdag:

Dagen då känslan av att "i morgon är det fredag" borde infinna sig.

Slumrar till och från.

Har en enerverande dröm där Sookie Stackhouse och Bill Compton är instängda i en bur bestående av nät och rullar och hur jag än vänder och vrider på mig (både fysiskt och i drömmen) så ser jag samma statiska bild.

Vid tre så inser jag att jag även mår illa, så jag går upp och äter en isglass i hopp om att om jag inte mår illa så kanske jag kan sova.

Vid fyra går jag upp och hittar en mer-flaska som jag tar med mig till en fåtölj tillsammans med värktabletter och konsumerar.

Sitter i fåtöljen ett tag och inser att detta är nattens mest vilsamma stund. Efter ett tag börjar min hjärna kännas normal.

Strax innan fem så går jag och lägger mig i sängen och känner lugnet komma över mig. Nu kan jag äntligen somna.

05.03 kommer Sessan in i mitt sovrum och vill sova i min säng. Jaja... bara du är tyst och ligger still.

Sessan lägger sig i sängen men tycker att det är för mörkt, kan inte pappa öppna dörren? Nej, du får öppna den själv.

Sessan går och öppnar dörren och lägger sig igen. Men hon tycker fortfarande att det är för mörkt, kan inte pappa öppna dörren lite? Nej, gör det du men det är lika mörkt utanför dörren som innanför så det kommer inte att märkas någon skillnad.

Hon går i alla fall upp och öppnar dörren ytterligare och lägger sig igen, fortfarande missnöjd med att det är mörkt men accepterar det till slut och lugnar ner sig.

Lugnet kommer tillbaka.

-Pappaaa!!

Klockan är nu 05.17 och Riddaren gör entré.

Resten av morgonen är ruskigt lik onsdagens morgon med några få skillnader:

• Jag fryser inte, jag är varm, jag svettas.
• Jag har inte feber. Jag har antifeber. 0,5° Celsius under det normala.

Jag upptäcker dessutom att mitt svullna svalg har vita fläckar men vårdcentralen säger att det förmodligen är ofarligt (känns ju betryggande).

Vi halv nio kommer C och hämtar barnen och jag ägnar resten av dagen åt att vila, läsa, sova och titta på film.

Tydligen var jag även uppe sent och bloggade...

Fredag:

Äntligen slutet på veckan.

Tydligen sov jag ganska bra, minns inget av natten.

Vaknar lite vid sju och vid åtta men går inte upp förrens vid halv tio. Har lite ont i halsen, sväljer ett par värktabletter och kollar i spegeln. Fläckarna är borta! Trevligt.

Känner något på fingrarna. Tittar och ser några konstiga bulor på fingrarna.

Har jag inte läst om det här nyligen?

Kollar på nätet. Jo placeringen är oftast runt munnen, näsan och händerna.

Tittar i spegeln igen, jo där är det en vid näsan. Kan vuxna verkligen få sånt här?

Ringer vårdcentralen och frågar. Visst kan vuxna få det med.

Den här veckan har jag fått feber, antifeber, huvudvärk, halsont, halsinfektion, ryggvärk, illamående, sömnproblem, sömnbrist och nu även svinkoppor.

Livet bara ger och ger.

Skadlig kod

Idag när jag skulle besöka min blogg så upptäckte jag att jag varnades för att besöka den eftersom den innehöll skadlig kod som kunde skada min dator.
Jag lyckades härleda den skadliga koden och den kom från blogrankers.com.
De var eller kanske är några av alla de som man kan anmäla sin blogg till om man vill underlätta andra att hitta den.
Men nu klassas de som skadliga och jag tog bort deras länkar från min blogg och plötsligt så är den inte skadlig längre... vad skönt...

Bilderna är tillbaka

Efter lite fixande och trixande så är bilderna tillbaka.

Jag hade vist råkat göra någon dum inställning på picasa.

De bilder jag fixade manuellt finns också kvar fast kanske inte i orginalformat.

På det hela taget blev det en promenad

Så har jag äntligen fått tid över till punkt 3.

Eller ja... tid och tid... Allt är väl relativt... Det har gått två timmar sedan jag började skriva och har kommit hit. Bara mellan orden kommit och hit i förra meningen var det tio minuter. Så ni förstår att jag har tid med modifikation.

Det verkar gå ett bilvirus då flera personer i bloggvärlden har problem med sina bilar.

Jag tog bilen och barnen mest för att hämta ut ett paket som jag fått på posten men också för att passa på att roa barnen med att handla. De gillar att handla och skulle göra det flera gånger per dag om de fick bestämma, ibland har de börjat tjata om att åka och handla när jag precis har ställt ner matkassarna innanför dörren.

Precis när jag hade backat ut från uppfarten och bromsade in så hörde jag ett knak och när jag kör iväg så skrapar det och skramlar om bakhjulet. Jag misstänker genast bromsarna bak. Jag vet att de inte är de fräschaste men då de i början av sommaren gick igenom besiktningen utan anmärkning så låg de inte högst upp på prioriteringslistan. Efter att ha kollat att jag fortfarande kan stanna bilen så smyger jag iväg till affären och handlar samt hämtar mitt paket för att sedan smyga hem igen.

Väl hemma så bänkar sig dottern sig framför tv:n medan sonen följer med ut i garaget och hissar upp bilen (kanske klassisk könsfördelning... men från början ville dottern också följa med och titta på bilen men ändrar sig precis när vi ska gå ut). När billen är till väders så håller jag ett förmaningstal för grabben om att han under inga omständigheter får befinna sig någonstans under bilen även om pappa är under bilen, något som han faktiskt går med på och håller sig till utan minsta bråk. Jag kryper in under bilen och hoppas på att hitta en lös skruv att skruva fast för att lösa problemet eller något annat enkelt. Tyvärr hittar jag inte något enkelt fel, jag lyckas inte se något fel alls, mest beroende på att jag med den garagedomkraft inte har jättemycket manövreringsutrymme under bilen samt att jag inte vill skruva isär den för mycket då jag är medveten om att jag kanske måste ta den till en verkstad. Jag inser dessutom att min planerade semesterresa som är förlagd till måndag och innefattar bil och barn är ytterst hotad.

Moloket så får jag gå in och ringa verkstaden och fruktar att få reda på a) den är semesterstängd eller b) vi har inte någon tid förens mitten av nästa vecka.

Vad jag istället får reda på är: Kom in med den så får vi ta oss en titt, nej det är semestertider så vi har inte så mycket att göra, har vi bara delar så ska det inte vara några problem.

Någorlunda lättad så säger jag till barnen att vi ska ta en liten åktur, sedan inser jag att vi blir tvungna att gå hem, för även om de har lånebilar blir det för bökigt att flytta över bilstolarna, så jag tar fram en väska och packar ner vattenflaskor och russin att muta barnen med, barnen själva vill ta med de äpplen som de själva har valt i affären lite tidigare, så de får följa med. Barnen och väskan stuvas in i bilen, vagnen ligger redan där och så puttrar vi iväg en halv mil i 30 km/h. Vill inte riskera att hjulet låser sig i någon högre hastighet eller om det, ve och fasa, är hjullagret som håller på att ge sig, att det skulle skära totalt innan vi kom fram.

Väl framme så vill lillpojken inte gå ur bilen utan vill sitta där och vänta, jag låter honom sitta och tänker att han vill nog snart ut.

Verkstaden är en sån där liten som inryms i villans garage, visserligen ett ganska stort garage med plats för två bilar ett par motorcyklar och alla verktyg en mekaniker behöver samt en hiss. Eftersom ägaren var upptagen med en annan kund passade tösen och jag på att klappa familjens hundar och katter. Sedan ville mekanikern provköra bilen för att själv höra missljudet varpå jag med våld fick plocka ut pojken ur bilen då jag misstänkte att det skulle bli ännu värre om han blev omkringkörd av en främling. Men då kom fru mekaniker med ytterligare en hund som behövdes klappas och han blev blidkad och lugnade ner sig.

Efter provturen konstaterades det att något inte var som de skulle med hjulen, så bilen hissades upp och däcken åkte av och genast upptäcktes felet. Bilens bromsskivor är av det ventilerade slaget (som på bilden) och "ekrarna" mellan skivorna hade gått av vilket gjorde att den inre halvan inte satt fast någonstans utan bara hängde och slamrade.

Nya delar beställdes och borde dyka upp under dagen. Kalaset kommer att kosta ca 3000 men jag kommer att ha en fungerande bil och semestern är räddad. Om inget oväntat dyker upp....

Eftersom de inte hade så mycket annat att göra började de plocka isär bromsarna och tyckte att det var dags att bege sig hemåt, men det tyckte inte barnen. De ville stanna.

Så vi stannade ett tag och tittade på när de plockade isär bilen, vilket fascinerade barnen.

Så småningom lyckade jag övertyga barnen att vi borde gå hem, även om jag inte så fram emot att knata en halv mil med trötta barn som jag antog att de snart skulle bli då klockan var närmre halv sex när vi lämnade verkstaden.

Återigen blev jag positivt överraskad. Hela promenaden hem, en promenad som tog över två timmar, så var de nöjda och glada hela vägen. Och även om det var ur och i vagnen ett antal gånger så gick Grabben större delen av vägen för egen maskin och tjejen åtminstone mer än halva vägen, mycket imponerande.

Anledningarna till att det tog så lång tid var många.

Det plockades smultron, det skulle kännas på granar, det skulle plockas rallarrosor, det fanns myror som skulle studeras, fler granar att känna på, vattenpölar att trampa i, kottar att plocka, kantstenar att balansera på, brunnar att hoppa över och bilar, lastbilar och motorcyklar som behövde betittas.

Det blev en lång men trivsam promenad.

Det här är nog det blogginlägg som har tagit längst tid för mig att skriva. Jag började 07.12 i morse och nu är klockan 15.41 och jag har precis pratat med verkstaden och det är daggs att göra hela promenaden tillbaka dit för att hämta bilen som nu är klar.

Varför det tog så lång tid att skriva detta får jag skriva om senare. Jag har lovat barnen att vi ska handla när vi hämtat bilen.

BP´s Helikopterbluff

Jag ligger lite efter i bloggandet om dagens nyheter så det är väl kanske inte så nytt längre, så det är kanske inte nödvändigt att jag håller på att älta hur onda BP är som försöker bluffa allmänheten precis som alla andra storföretag försöker göra när de riskerar att förlora pengar på något som allmänheten inte tycker om.
När jag läste om det på nätet var det fortfarande en nyhet. Bland andra så nämndes detta på Aftonbladets hemsida, de identifierade tre fel varav en ansågs kunnas hitta av den "kunnige". Kunnigheten bestod i att kunna zooma och läsa engelska.
Om du själv vill försöka hitta felen som bildredigeraren gjorde så kan du titta på den övre bilden, om du klickar på den så får du se en större bild.
Om du inte vill eller redan har gjort det kan du kolla och jämföra med de fel jag hittade. Totalt hittade jag 11 fel eller 9 beroende på hur man räknar. Dessa fel hittade jag utan att använda mig av något mer än den webbläsare jag använder mig av till vardags.

Felen jag hittade ( De två första är inte utmärkta på bilden ):

• Horisonten. Horisonten borde på en sådan här liten yta vara relativt rak eller åtminstone aningen konvex. Inte bryta av uppåt två gånger.
• Perspektiv. Med tanke på det perspektiv man ser båtarna med så är bilden tagen då helikoptern befinner sig någon eller ett par meter över vattnet. Lite väl lågt med tanke på den avslappnade flygstil de använder sig av (Närmre förklaring kommer).

1. Detta fel kan räknas som ett eller tre. Om man zoomar lite kan man läsa att det står
   CHECK STATUS
   DOOR OPEN
   PARKING BRAKE
   RAMP OPEN
   HYD (någonting) MODE
   APU GEN ON (alt APV GEN ON)
   Jag tror inte man brukar flyga med dörrarna öppna och parkeringsbromsen i. De håller förmodligen på med checklistan.
2. Till och med Aftonbladet inser att man inte brukar ha ett svävande kontrolltorn med sig när man är ute och flyger.
3. Radarn är spöklikt tom. Med tanke på att det finns 7 båtar och 2 oljeriggar framför dem, borde det då inte finnas nån mer prick på radarn?
4. Är det en extra list? Ska den alls vara där? Även om de ska vara där borde den enligt skuggan inte sluta riktigt så där.
5. Sa jag verkligen 7 båtar? Jag menar 6,5. Dessutom brukar visserligen havet kunna uppvisa olika kulörer beroende på väder och vind samt hur djupt det är och vad som finns där nere. Men inte riktigt med så skarpa gränser? Vårdslöst klippt och klistrat.
6. Vid pilotens fötter brukar det finnas fönster (Även vid passagerarens fötter). Dessa är till för att piloten ska kunna se vad som finns nedanför den. Borde det då inte vara vatten nu när de flyger över havet?
7. Piloten sitter avslappnat med vänster han på benet och den andra handen är... Ja var är den? Inte är den på styrspaken iaf där den borde befinna sig när man flyger en meter över havet med dörrarna öppna och parkeringsbromsen i, med en trasig radar och ett hotfullt torn svävandes brevid.

Jobbiga bilder och annat

1. Flera bilder har av någon outgrundlig anledning fått för sig att ta ledigt och lämna sina platser utan att skaffa ersättare. Därför finns det nu många gamla inlägg där det numera saknas bilder. Jag håller på att manuellt att placera dem där de ska vara samt letar efter orsaken till deras frånvaro som om jag hittar den kan leda till att alla bilder kommer tillbaka i ett svep.

2. Egentligen hade jag tänkt att skriva ett avancerat inlägg om BP´s helikopterbildbluff. men det ligger tillfälligt på is. om inte annat så tills barnen sover.

3. Anledningen till punkt 2 skulle jag också skriva om. men även den får vänta en stund.

4. Jag är trött.