Jag har kommit fram till att det måste vara något magiskt med vattenpölar. De drar till sig barn som en riktigt stark magnet. Och det är svårt att få dem därifrån.
Häromdagen var jag ute i trädgården med barnen, snön hade smält igen och då våran gräsmatta inte är någon golfgreen så hade smältvatten samlats i de fördjupningar man kan hitta i den. Nästan omedelbart så ställde sig lille N i en av pölarna och hoppade snart jämfota. Det tog en liten stund sedan gjorde lille M sällskap.
Det skulle hoppas och skvättas, Nalle skulle bada och vattnet provsmakas, man skulle sitta och man skulle ligga i pölarna. Tur att man har torkskåp.
Vad är det då som får barn att bete sig så här vid vattenpölar?
De har inte lärt sig detta av äldre barn.
Jag har ett minne av att jag också tyckte det var roligt att hoppa i pölar, men jag kan inte minnas varför jag tyckte det var kul. är intresset nedärvt?
Min teori är att vattenpölar är magiska och har en magisk inverkan på barn och drar dem till sig som ljus drar till sig flugor, De kan inte rå för det, pölen är bara så vacker...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar